Pantonefärger – vad ska du använda dom till?

Att uppnå konsekventa färger är ofta en viktig del av att skapa visuella verk. Pantone Color Matching System är ett sätt att ta itu med den utmaningen enligt en branschstandard. I det här inlägget tittar vi på hur du använder Pantonefärger och hur du vet om du behöver du använda dom i dina projekt.

Vad är Pantone?

Pantone är ett amerikanskt företag som är mest känt för sitt Pantone Color Matching System, eller PMS. Det startade på 1960-talet av Lawrence Herbert, som jobbade på ett tryckeri.

Idén bakom Pantone var enkel: skapa ett system för att standardisera färger, så att man kan återge dem med samma precision oavsett var eller hur de används.

Men vad innebär egentligen ett standardiserat färgsystem? Kort sagt betyder det att du kan matcha och använda färger exakt rätt, även om du byter tryckeri eller material. Ta till exempel färgen limegrön – hur många olika nyanser finns det egentligen? Den kan vara ljus, mörk, mättad eller ha en blå eller gul underton. Med Pantonefärger kan du vara säker på att alltid få exakt rätt nyans varje gång.

När du väljer en specifik limegrön färg med hjälp av Pantone Color Matching System, vet du vilken färg du får – den exakta nyansen, nyansen, allt. Du kommer att få en exakt färgmatchning. Det ger en designer en uppsättning standardiserade färger att använda som guide där varje färg har ett unikt Pantone-nummer. Systemet hjälper till att säkerställa enhetlighet i produktionen av dina tryckta projekt.

Hur Pantone Color Matching System fungerar

Pantone Color Matching System har ett par komponenter som du bör känna till. Alla färger har ett unikt identifikationsnummer och färgerna finns både i dekorfärger och processfärger.

Man trycker processfärger genom att använda ett begränsat antal färger. Oftast är det CMYK (cyan, magenta, gul och svart), där man blandar färgerna på en yta i olika proportioner för att skapa önskade nyanser. Processfärger använder man där färgnoggrannheten inte är så strikt. Att trycka med processfärger är den absolut vanligaste metoden.

Man trycker dekorfärger med specifika färger, inställda för att ge exakt den efterfrågade färgnyansen. De ger hög färgprecision, som vid varumärkesbyggande, och säkerställer enhetliga färger oavsett tryckprocess eller material. Pantonefärger är de vanligaste dekorfärgerna.

Pantonefärger har ofta ett C eller U tillsammans med sitt nummer. ”C” står för Coated, och ”U” står för ”Uncoated”. Vid tryckning har bestruket papper en finish som påverkar kvaliteten på ditt tryck. Tänk på något som en tidning som har en glansig, färdig känsla. Obestruket papper, å andra sidan, har en annan finish och tenderar att ge ett mindre skarpt tryck.

Så när du talar om för tryckeriet att du vill använda Pantone 6126 C skapas den färgen med hjälp av en förinställd färgblandning för att skapa den exakta färgen – dessa proportioner är exakta och uppnår den önskade nyansen. Eftersom färgerna är standardiserade kommer det att säkerställa konsekvens i färgåtergivningen över alla typer av olika tryckprocesser och material.

Hur många Pantonefärger finns det?

Antalet Pantonefärger varierar beroende på vilket specifikt Pantone-system man refererar till, eftersom Pantone har flera olika färgbibliotek för olika ändamål.

Det vanligaste systemet inom grafisk design, Pantone Matching System (PMS), har i skrivande stund 2 390 solida färger (dekorfärger). Dessa färger ser vi i de populära solfjäderguiderna för bestruket (Coated) och obestruket (Uncoated) papper.

Pantone har även andra färgsystem:

• Pantone CMYK-guider: Dessa innehåller tusentals färger som man använder med fyrfärgstryck (Cyan, Magenta, Gul, Svart).
• Pantone Fashion, Home + Interiors (FHI) System: Detta system, som används för textilier, mode och inredning, har ett annat antal färger.
• Specialfärger: Pantone erbjuder även separata kollektioner för exempelvis metallicfärger

När man talar om ”Pantone-färger” i allmänhet syftar man oftast på de solida färgerna i Pantone Matching System. Det mänskliga ögat kan se miljontals färger, så det är uppenbart alla dessa färger inte ingår i Pantones färgsystem.

Hur skaffar man en Pantone Color Guide?

Har du bestämt dig för att du ska använda Pantonefärger i din design? Då behöver du en av Pantones färgguider guider så att du kan bläddra igenom dem och välja exakt de färger du vill ha. De här färgguiderna köper du från Pantone. En sån här färgguide kostar mellan 2500-5000 kr, och du kanske behöver flera färgguider beroende på vad det är för typ av material som det ska tryckas på. Så det är en rejäl investering.

Pantonefärger och Creative Cloud.

Adobes programvaror och Pantones färgguider har länge varit nära kopplade inom grafisk design och tryckproduktion. Tidigare ingick Pantones färgsystem i Adobes programvaror. Men Pantone vill ha mer betalt och Adobe ville inte betala, så idag saknas Pantonefärger i Adobe-program som Photoshop, Illustrator och InDesign.

Om man behöver integrera Pantones färgsystem i Adobes programvaror idag måste man skaffa tillägget Pantone Connect och prenumerera på det. Det kostar omkring 1000 kr/år. En kostnad som man lägger ovanpå kostnaden för Adobe-programmen. Det låter dig konvertera Hex- eller CMYK-färger till Pantone och ger tillgång till hela Pantone-paletten. Denna integration gör det enklare att hantera färger även om själva plugin-programmet lämnar mycket att önska ur kvalitetshänseende.

>> Skaffa Pantone Connect här

Använder du program i Affinity-serien som Affinity Publisher, Designer och Photo ingår Pantonefärger i programmen utan extra kostnad, trots de redan från början låga priserna. Kanske ytterligare ett skäl att överväga att testa Affinitys programvaror som tål att jämföras mot Adobes motsvarigheter?

Hur viktigt är färgmatchning?

I vilka typer av projekt används Pantonefärger och varför? Spelar det egentligen någon roll om dina färger inte är exakta? Svaret beror på vilken typ av projekt du arbetar med och vad du försöker uppnå.

Pantonefärger för trycksaker

Exakta färger är ofta en viktig del av grafisk design, särskilt med innehåll som logotypdesign och varumärke. Tänk dig en logotyp där huvudfärgerna inte är korrekta. Det är något man verkligen vill undvika. Med tydligt definierad färgmatchning vet du att ditt varumärkes färger är exakta, varje gång du använder dom. Designers kan använda Pantonefärger för att säkerställa att färger visas konsekvent i deras trycksaker.

På samma sätt är detta viktigt för tryckerier också. Tryckeribranschen förlitar sig på Pantone-färger för att uppnå konsekventa resultat av hög kvalitet – och du kan lita på att dessa specifika Pantonefärger blandar rätt färg på rätt sätt. Du vill att det slutliga tryckta resultatet ska matcha vad designern hade i åtanke, och detta system för färgmatchning säkerställer det.

Pantonefärger för modeindustrin och andra branscher

Det finns Pantone Color Guides för kläder och tyger också! En kläddesigner vill också att plaggen ska ha precis rätt färg. Säg att om du letar efter ”lila” på en dator kan det betyda många olika nyanser och nyanser av lila. Troligen vill du inte bestämma den exakta färgen på ett klädesplagg baserat på en färg som visas på en datorskärm.

Andra branscher drar också nytta av färgmatchning, som möbelindustrin och förpackningar med mera.

Behöver du alltid exakt färgmatchning?

Det korta svaret är: Nej, du behöver inte alltid exakt färgmatchning. Majoriteten av alla trycksaker använder inte dekorfärger som Pantone-färger.

När använder man oftast dekorfärger?

• Varumärkesidentitet: Företag som lägger stor vikt vid exakt färgåtergivning för sin logotyp och grafiska profil använder ofta dekorfärger. Detta säkerställer att färgen är konsekvent oavsett var eller hur materialet trycks. Exempel inkluderar visitkort, brevpapper och vissa typer av marknadsföringsmaterial.
• Förpackningar: Inom förpackningsindustrin är användningen av dekorfärger vanlig, särskilt för att uppnå specifika, iögonfallande färger eller metalliska effekter som kan vara svåra eller omöjliga att återge korrekt med enbart CMYK (processfärger). Läkemedelsförpackningar nämns specifikt som ett område där PMS-färger (en typ av dekorfärg) nästan uteslutande används.
• Specialeffekter: Dekorfärger används för färger som ligger utanför CMYK-skalan, till exempel fluorescerande eller metalliska färger. Lack kan också betraktas som en dekorfärg då det kräver en egen tryckplåt.
• Trycksaker med få färger: Om en design bara använder en eller två specifika färger kan det ibland vara mer kostnadseffektivt eller ge ett bättre resultat att använda dekorfärger istället för att försöka blanda dem med CMYK, särskilt i offsettryck.

När använder man inte dekorfärger?

• Fotografiskt material och komplexa bilder: För trycksaker som innehåller fotografier eller bilder med många färgnyanser och övertoningar är CMYK-processen (fyrfärgstryck) standard och oftast det mest lämpliga och kostnadseffektiva valet.
• Digitaltryck i mindre upplagor: Även om vissa moderna digitala tryckpressar kan simulera Pantone-färger eller till och med ha extra färgkanaler, är traditionellt fyrfärgstryck (CMYK) vanligast för snabba, mindre upplagor. Att använda äkta dekorfärger i digitaltryck är mindre vanligt och kan vara dyrare.
• Budgetkänsliga projekt: Varje dekorfärg kräver en egen tryckplåt och ett extra färgverk i tryckpressen (i traditionellt offsettryck), vilket ökar kostnaden. För projekt med strikt budget väljer man oftast CMYK.
• Tidningar och vissa typer av magasin: Dessa trycker man oftast i CMYK på grund av produktionshastighet och kostnadseffektivitet för stora upplagor. Annonser i dessa publikationer ska oftast använda CMYK-färger.

Användningen av Pantonefärger minskar

Användningen av Pantonefärger har minskat de senaste åren. De används mest när absolut färgprecision krävs (t.ex. för ett globalt varumärkes logotyp). Men idag väljer man oftast RGB/Hex för digitalt och CMYK för tryck — det är billigare, enklare och mer flexibelt.

Anledningar till att användningen av Pantonefärger har minskat:

• Digital produktion: Man använder Pantonefärger främst för tryck (offsettryck och screenprint), där exakta färgrecept behövdes. Idag producerar man mycket mer innehåll för digitala kanaler (webb, sociala medier, video) där färger återges i RGB (skärm) och Hex — inte i Pantone.

• Moderna tryckmetoder: Fyrfärgstryck (CMYK) har utvecklats mycket och klarar idag av att återge ett stort spektrum av färger utan behov av specialfärger. Många tryckerier föredrar att arbeta med CMYK av kostnadsskäl (Pantonefärger är dyrare och kräver extra tryckplåtar).

• Licensmodellen: Pantone har förändrat sin affärsmodell: färgbiblioteken i t.ex. Adobe-program är inte längre gratis. För att få tillgång till Pantone-färger i t.ex. Photoshop eller InDesign kräver man nu en separat, betald prenumeration (Pantone Connect) — det har lett till en kraftig minskning av användandet. Ironiskt eftersom Pantone tänkte att det skulle öka intäkterna, och nu blev det precis tvärtom.

• Globalisering och flexibilitet: Fler företag trycker globalt — CMYK och digital färghantering är enklare att standardisera över olika tryckerier världen över. Pantone kräver exakt kalibrering och kontroller — svårare att hantera i global produktion.

• Miljöaspekter: Specialblandade färger innebär ofta extra färgspill och extra kemikalier — CMYK är mer resurssnålt.

---

Men även om användningen av Pantonefärger minskar är det ändå värdefullt att veta om Pantone Matching System – vad det är till för och hur du kan använda det. Med den kunskapen vet du när det är det bästa valet för dina projekt och när det inte är det.

Att ha en Pantone färgguide i din designverktygslåda kan vara en stor tillgång. Att komma på rätt färgscheman och få en känsla för olika färger, särskilt i en utskriftsmiljö, kan göra det till en värdefull tillgång. Bildskärmar och papper är två mycket olika medier. Så att ha den där färgreferensen på papper kan göra stor skillnad.

>> Så kan du använda Pantonefärger i InDesign utan Pantone Connect-plugin.